Tillbaka

Ulla-Maija Forsberg

Ulla-Maija Forsberg (f. Kulonen)
2.8.1960, Helsingfors

Kandidat i de humanistiska vetenskaperna 1983, filosofie kandidat 1984, filosofie licentiat 1986 och filosofie doktor 1989 (finsk-ugrisk språkforskning), Helsingfors universitet

Professor i finsk-ugrisk språkforskning 1998-, Helsingfors universitet
Prorektor 2010–2013, Helsingfors universitet
Dekanus 2007–2009, humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet
Forskare/specialforskare 1989–1998, Forskningscentralen för de inhemska språken
Forskningsassistent 1984–1989, Finlands Akademi

Publikationer, forskningsprojekt och annan vetenskaplig verksamhet

Forskningsteman: historisk och jämförande lingvistik, etymologi, lexikologi, lexikografi, syntax, ob-ugriska språk, ungerska

Viktigaste publikationer (monografier och ordböcker)
The Passive in Ob-Ugrian (doktorsavhandling, 1989)
Suomen sanojen alkuperä; etymologinen sanakirja 1–3 (1992/1995/2000, huvudred.)
Johdatus unkarin kielen historiaan (1993)
Johdatus saamentutkimukseen (red. & Juha Pentikäinen, Irja Seurujärvi-Kari, 1994)
Sanojen alkuperä ja sen selittäminen. Etymologista leksikografiaa (1996)
The Saami: a Cultural Encyclopaedia (red. & Risto Pulkkinen, Irja Seurujärvi-Kari, 2005)
Itämansin kielioppi ja tekstejä (2007)
Fonesteemit ja sananmuodostus (2010)
Suomi-unkari -sanakirja (huvudred. & Magdolna Kovács, utkommer år 2015)

Priser och utmärkelser
Statens pris för informationsspridning 2006
Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros orden 2009
Svenska Finlands folktings förtjänstmedalj 2013

Bild: Ari Aalto
Text: Ulla-Maija Forsberg (Riitta-Ilona Hurmerinta, red.)
Översättare: Sonja Tiilikainen
Språkgranskare: Jonas Franzon

Även verksam i förvaltningsuppdrag

Jag hann arbeta vid universitetet i knappa tio år tills jag plötsligt fann mig själv sittande i arbetsrummet för humanistiska fakultetens dekanus. Det var på den tiden då det förbereddes en stor universitetsreform, som höll oss alla mycket sysselsatta.

Den största ansträngningen under min period som dekanus var just institutionsreformen. Samlingarna vid fakultetens bibliotek överlämnades till det nya gemensamma biblioteket vid Helsingfors universitet. Det bildades fyra stora institutioner och planerades lämpliga förvaltningsmodeller för dem. Vi hittade också på namn till institutionerna, och min nuvarande heminstitution, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, har det längsta finskspråkiga namnet vid hela universitetet (Suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos).

Namibias president Hifikepunye Pohamba och republikens president Sauli Niinistö besökte Kajsahuset 13.11.2013. På bilden syns även kansler Thomas Wilhelmsson, prorektor Ulla-Maija Forsberg och överbibliotekarie Kimmo Tuominen. Bild: Ari Aalto

Efter min period som dekanus var jag verksam som universitetets första prorektor i fyra år. Det var upplysande för en humanist att få en översikt över hela universitetet och dess mångfald av olika campus och vetenskapsgrenar. Strategier, kvalitetsarbete, personalens välbefinnande och fastigheternas skick var frågor som jag fördjupade mig i på ett alldeles nytt plan. Tack vare de internationella kontakterna fick jag dessutom resa till ställen dit jag som fennougrist förmodligen aldrig annars skulle ha rest: Kina, Saudiarabien, Sydamerika och Afrika.

Ulla-Maija Forsberg och president Tarja Halonen deltar i festligheter på internationella kvinnodagen 2012. Bild: Linda Tammisto

Det vackraste minnet – antagligen ett minne som jag aldrig kommer att glömma – från min tid som prorektor är att Kajsabibliotekets byggnadsarbete blev färdigt och biblioteket öppnades för allmänheten. Biblioteket blev finare än jag någonsin vågade föreställa mig. Nu när jag har övergått till arbetsuppgifter som ger mer utrymme för forskning har jag tillbringat min tid på biblioteket med böcker och annat material. Jag blir varje gång glad när jag upptäcker att omgivningen inspirerar även andra.

Tillbaka